En industrielektriker tjänar i snitt 39 700–41 000 kr i månaden, beroende på vilket lönestatistikår som mäts. Skillnaden mellan de två vanligast citerade siffrorna handlar om att den senare avser 2025/2026 medan 39 700 kr är 2024 års SCB-baserade medellön. Medianlönen ligger nära medellönen, kring 39 800 kr, vilket visar att lönerna inom yrket inte är extremt snedfördelade.
Spridningen är desto större: de 25 procent lägst avlönade industrielektrikerna tjänar 34 800 kr eller mindre, medan toppskiktet (de 10 procent högst avlönade) ligger över 49 300 kr. Det är en skillnad på nästan 15 000 kr mellan botten och toppen av lönestatistiken, och den förklaras främst av erfarenhet, ort och specialisering.
Så mycket tjänar en industrielektriker enligt lönestatistiken
| Mått | Belopp |
|---|---|
| Medellön | 39 700–41 000 kr/mån |
| Medianlön | 39 800 kr/mån |
| 10:e percentilen | 30 200 kr/mån |
| 25:e percentilen | 34 800 kr/mån |
| 75:e percentilen | 44 200 kr/mån |
| 90:e percentilen | 49 300 kr/mån |
Räknat på 172 arbetstimmar i månaden motsvarar medellönen en timlön på ungefär 230 kr. Alla siffror ovan är bruttolön, alltså lön före skatt. Efter skatt, pension och avgifter hamnar en industrielektriker med medellön grovt räknat på strax under 27 000 kr netto, men exakt nettobelopp beror på kommunalskatt och avdrag.
Löneutveckling över tid inom yrket
Lönen för industrielektriker har inte utvecklats jämnt. Efter några år med nästan stillastående löner tog ökningstakten fart rejält 2024:
| År | Medellön | Förändring |
|---|---|---|
| 2019 | 33 700 kr | — |
| 2020 | 33 400 kr | -0,9 % |
| 2021 | 33 600 kr | +0,6 % |
| 2022 | 36 800 kr | +9,5 % |
| 2023 | 37 400 kr | +1,6 % |
| 2024 | 39 700 kr | +6,1 % |
Hoppet 2022 och det senaste 2024 sammanfaller med en period av hög efterfrågan på elektriker inom industrin, delvis driven av automation och elektrifiering av produktionsanläggningar. Den genomsnittliga lönen har alltså ökat med nästan 6 000 kr på fem år.
Lön efter ålder inom yrket
Precis som i många tekniska yrken byggs lönen på med erfarenhet. Industrielektriker når sin högsta genomsnittslön sent i karriären:
| Åldersgrupp | Medellön |
|---|---|
| 18–24 år | 35 000 kr |
| 25–34 år | 39 900 kr |
| 35–44 år | 39 500 kr |
| 45–54 år | 41 900 kr |
| 55–64 år | 42 000 kr |
Lönen stiger snabbt fram till 25–34 år och planar sedan ut, men fortsätter röra sig uppåt in i 55–64-årsåldern där den genomsnittliga lönen når sitt högsta. Skillnaden mellan yngsta och äldsta åldersgruppen är alltså cirka 7 000 kr i månaden.
Löneskillnad mellan kvinnor och män
Industrielektriker är ett mansdominerat yrke, och lönestatistiken visar också en tydlig könsskillnad. Män tjänar i snitt 40 100–41 300 kr i månaden, medan kvinnor tjänar 35 500–38 500 kr — en skillnad på ungefär 11–11,5 procent oavsett vilken av källorna man utgår från. Skillnaden är för stor för att förklaras enbart av erfarenhet, men eftersom kvinnor är kraftigt underrepresenterade i yrket är statistiken också känsligare för hur få personer som ingår i respektive grupp.
Vad påverkar lönen och jobbmöjligheterna för en industrielektriker?
Flera faktorer avgör var i lönespannet en enskild industrielektriker hamnar:
- Kollektivavtal sätter grundlönenivån och är den enskilt viktigaste faktorn för lägstalönen.
- Geografi spelar stor roll — lönen sjunker ofta ju längre bort från storstäderna man kommer, samtidigt som flest lediga jobb finns i Stockholm, Göteborg och Norrköping.
- Bransch och arbetsgivare — tung processindustri och anläggningar med höga elsäkerhetskrav betalar ofta mer än lättare tillverkning.
- Erfarenhet och specialisering, till exempel mot högspänning, styr- och reglerteknik eller automation, höjer lönen tydligt jämfört med grundläggande installationsarbete.
- Ackord förekommer inom installationsbranschen och kan ge betydligt högre utfall än fast månadslön, särskilt för dem med lång erfarenhet.
Lönenivån hänger också ihop med angränsande yrken. Den som jobbar med underhåll av industrianläggningar eller mer serviceinriktat elarbete som servicetekniker rör sig ofta i liknande lönespann, eftersom uppdragen och kompetenskraven till stor del överlappar.
Utbildning till industrielektriker
Den vanligaste vägen in i yrket går via gymnasiets el- och energiprogram med inriktning elteknik. Den som inte gick den vägen på gymnasiet kan läsa in grundutbildningen genom komvux eller en yrkesinriktad, ettårig YH-utbildning som ofta ger certifiering direkt kopplad till branschens krav.
Industrielektrikern arbetar med att installera, underhålla och reparera elektriska anläggningar i industrilokaler, felsöka styr- och reglerteknik (mekatronik) och åtgärda fel i automatiserade produktionsprocesser under både hög- och lågspänning. För att självständigt utföra elinstallationsarbete krävs auktorisation från Elsäkerhetsverket, tidigare kallad behörighet, och den utfärdas på olika nivåer beroende på kompetens och arbetsuppgifter. Har du redan yrkeserfarenhet men saknar formella intyg går det att få kunskaperna bedömda i efterhand.
Många industrielektriker är anställda direkt av tillverkningsföretag, men en hel del jobbar också via elinstallationsfirmor eller bemanningsföretag.
Fler relaterade yrken och karriärvägar
Industrielektriker är bara ett av flera elektrikeryrken och tekniska yrken inom industrin, och lönerna hänger ofta ihop mellan dem. Vill du jämföra med fler angränsande yrkesroller, till exempel hur en montörs lön ser ut, ger det en bra bild av hur lönerna för tekniska yrken i svensk industri hänger ihop rent generellt.