En industrirobot är en programmerbar, flerfunktionell manipulator som utför uppgifter automatiskt i en industriell miljö, vanligtvis med sex rörliga axlar som ger den full rörelsefrihet kring ett arbetsstycke. Roboten styrs av ett fristående styrsystem och programmeras för en specifik uppgift, till skillnad från en enklare maskin som bara utför en fast rörelse.
Det som skiljer en industrirobot från annan automation är kombinationen av räckvidd, precision och flexibilitet: samma robot kan programmeras om för en helt ny uppgift utan att man bygger en ny maskin.
Så fungerar en industrirobot
En industrirobot består av tre huvuddelar: den mekaniska armen med sina axlar, styrsystemet och verktyget i änden av armen (gripdon, svetsbrännare, slipverktyg och liknande).
- Axlar. De flesta industrirobotar är 6-axliga, vilket ger sex frihetsgrader och gör att verktyget kan nås från nästan vilken vinkel som helst. Enklare uppgifter klaras ibland av robotar med färre axlar.
- Styrsystem. Styrsystemet beräknar varje axels rörelse i realtid utifrån det program som lagts in, och håller reda på robotens exakta position genom hela rörelsebanan.
- Programmering. Roboten programmeras antingen genom att en operatör manuellt för armen genom rörelsen (teach pendant) eller genom offline-programmering i en simuleringsmiljö, vilket är vanligare vid komplexa produktionsceller.
- Repeterbarhet och räckvidd. Två av de viktigaste tekniska specifikationerna vid val av robot. Repeterbarheten anger hur exakt roboten återkommer till samma punkt gång på gång, ofta ner på tiondels millimeter, medan räckvidden avgör hur stort arbetsområde armen täcker.
Tillsammans gör detta att en industrirobot kan hålla samma precision genom tiotusentals cykler och öka produktiviteten jämfört med manuellt arbete, vilket är svårt att matcha utan automatisering.
Industrirobot eller cobot – vad är skillnaden?
En traditionell industrirobot är byggd för hög hastighet och tung nyttolast, och kräver därför oftast ett inhägnat arbetsområde där ingen människa vistas när roboten är i drift. En cobot, kollaborativ robot, är i stället konstruerad för att arbeta i samma utrymme som människor utan skyddsstängsel – den känner av kontakt och saktar ner eller stannar automatiskt.
Skillnaden handlar alltså mer om säkerhetsdesign än om ren kapacitet. Cobotar är oftast långsammare och klarar lägre nyttolast än traditionella industrirobotar, men det finns i dag kollaborativa robotar som hanterar krävande precisionsarbete inom montering och materialhantering. I en modern fabrik arbetar industrirobotar och cobotar därför allt oftare sida vid sida, med olika roller i samma produktionscell. Vill du läsa mer om hur den utvecklingen sett ut finns en djupare genomgång i cobotens decennium.
Vanliga tillverkare av industrirobotar
Ett fåtal tillverkare dominerar den europeiska marknaden, med tyska KUKA och svensk-schweiziska ABB som mest kända namn, men med olika styrkor:
| Tillverkare | Ursprung | Känd för |
|---|---|---|
| ABB | Sverige/Schweiz | Bred modellportfölj, robotics inom svetsning och materialhantering |
| KUKA | Tyskland | Kraftiga 6-axliga robotar, etablerat styrsystem (KR C-serien) |
| FANUC | Japan | Robusta industrirobotar för hög produktionsvolym |
| Yaskawa (Motoman) | Japan | Svetsning och tunga automationsceller |
| Epson | Japan | Snabba, kompakta robotar för montering och elektronikproduktion |
| IGM | Österrike | Svetsrobotar för mindre serier och verkstadsindustri |
Utöver dessa förekommer Stäubli, Denso och Kawasaki inom mer nischade applikationer, ofta där renrumskrav eller extremt hög hastighet är avgörande.
Var används industrirobotar i produktionen?
Industrirobotar används i dag genom nästan hela tillverkningskedjan:
- Montering av komponenter i elektronik, fordon och vitvaror, där repeterbarheten gör att kvaliteten blir jämn genom hela serien.
- Slipning och andra bearbetningsmoment som kräver konstant tryck och exakt bana – en uppgift som sliter hårt vid manuellt arbete.
- Materialhantering, där roboten plockar, sorterar och placerar gods mellan produktionssteg.
- Förpackning, ofta i kombination med syn- och sensorstyrning för att hantera varierande produktformer.
Gemensamt för uppgifterna är att de kräver hög precision eller hög hastighet över långa serier, snarare än enstaka komplicerade beslut – det är fortfarande människor som sköter uppgifter som kräver bedömning från fall till fall.
Ny eller begagnad industrirobot?
Andrahandsmarknaden för industrirobotar är stor och väletablerad. Robotar från ABB, KUKA, FANUC och Yaskawa håller ofta i tiotals år av kontinuerlig drift, vilket gör att begagnade robotar är ett fullt gångbart alternativ för mindre verkstäder som vill automatisera utan att betala nypris.
Det som avgör priset på en begagnad robot är i första hand antal drifttimmar, robotens nyttolast i kg och hur väl axlarnas repeterbarhet fortfarande ligger inom tillverkarens specifikation. Styrsystemets skick är minst lika viktigt som själva armen: ett slitet eller föråldrat styrsystem kan bli dyrare att renovera än vad robotarmen är värd. Installerandet av en begagnad robot kräver dessutom ofta samma kompetens som vid en nyinstallation, så räkna in den kostnaden i kalkylen. Vid köp av begagnad utrustning är det därför värt att alltid begära senaste servicehistorik och en provkörning innan installation.