Mässing är en legering av koppar och zink, vanligen med runt 60 procent koppar och 40 procent zink. Metallen har en guldgul färg, är lätt att bearbeta och står emot korrosion bättre än stål. Därför används mässing ofta i ventiler, armaturer, beslag, musikinstrument och prydnadsföremål.
Eftersom färgen påminner om guld kallades mässing förr för fattigmansguld. Mässing är ingen ädelmetall, men den är ett av verkstadsindustrins mest använda material tack vare kombinationen av god skärbarhet, formbarhet och gjutbarhet.
Vad innehåller mässing?
Mässing består av två huvudsakliga metaller: koppar och zink. Ju mer koppar legeringen innehåller, desto rödare blir färgen. Mer zink ger en ljusare, gulare ton. Enligt Wikipedia är färgen gul när kopparhalten ligger mellan 49 och 76 procent, och över 87 procent börjar den likna kopparns.
Utöver koppar och zink tillsätts ofta små mängder av andra ämnen. Bly förbättrar skärbarheten, tenn och aluminium ger bättre korrosionsskydd, och järn eller nickel höjer hållfastheten. Sådana varianter kallas specialmässing. Tillsätter man nickel i större mängd blir resultatet nysilver.
Sammansättning: vanligt förekommande mässingslegeringar
Sammansättningen styr vad mässingen passar till. Tabellen visar några vanliga kvaliteter:
| Legering | Ungefärlig sammansättning | Typisk användning |
|---|---|---|
| CW508L (tidigare SS5150) | 63 % koppar, 37 % zink | Gjutning, djupdragning, lödning |
| CW614N (tidigare SS5170) | Koppar och zink med några procent bly | Svarvade detaljer, gängade komponenter |
| Alfamässing | 65 % koppar, 35 % zink | Plåt och beklädnader inomhus |
| Tombak | 80–90 % koppar, resten zink | Fasadplåt utomhus, konstföremål |
| Amiralitetsmässing | 65 % koppar, 30 % zink, 2 % tenn, 1,5 % aluminium, 1,5 % järn | Marina miljöer |
| Nordiskt guld | 89 % koppar, 5 % aluminium, 5 % zink, 1 % tenn | Mynt, bland annat euromynt |
Vid zinkhalter mellan 38 och 45 procent får mässingen en blandstruktur av alfa- och betafas, och över 45 procent zink dominerar betafasen. Alfamässing är mjukare och lättare att kallforma, medan alfa-betamässing är hårdare och lämpar sig för varmpressning.
Egenskaper hos mässing
De viktigaste fysikaliska och mekaniska egenskaperna:
- Smältpunkt: cirka 900–940 °C beroende på sammansättning.
- Densitet: 8 400–8 700 kg/m³, alltså 8,4–8,7 g/cm³.
- Draghållfasthet: ungefär 250–600 MPa beroende på legering och tillstånd.
- Värmeledningsförmåga: cirka 120–230 W/(m·K).
- Elektrisk ledningsförmåga: omkring 15 MS/m.
Mässing levereras i flera tillstånd, från glödgad och mjuk till hård och fjäderhård. Hållfastheten ökar med zinkhalten upp till ungefär 45 procent och med graden av kallbearbetning. Den låga smältpunkten gör att materialet är lätt att gjuta, löda och smälta om.
Korrosion och missfärgning
Mässing har ärvt kopparens goda motstånd mot korrosion och rostar inte som järn. Ytan reagerar ändå kemiskt med luft och fukt, så mässing mörknar med tiden och kan få missfärgning eller grön ärg. På insidan av exempelvis en kruka skyddar ärgen metallen och behöver inte tas bort.
Tunna konstruktioner kan drabbas av spänningskorrosion, framför allt i miljöer med ammoniak. En annan risk är avzinkning i vissa vatten, där zinken löses ut och lämnar en porös kopparstruktur. Därför används avzinkningshärdig och blyfri mässing i dricksvattensystem.
Bearbetning och skärbarhet
Ur ett bearbetningsperspektiv är mässing ett tacksamt material. Det bildar korta spån, sliter lite på verktygen och tillåter höga skärhastigheter. Blyhaltig mässing som CW614N har särskilt god skärbarhet och är standardvalet vid CNC-svarvning av små precisionsdetaljer.
God skärbarhet betyder också god dimensionsnoggrannhet och fin ytfinish utan krävande skärdata. Svarvning, fräsning och borrning fungerar alla bra, vilket du kan läsa mer om i guiden till skärande bearbetning. Mässing går även att löda och svetsa, även om svetsning är ovanlig.
Användningsområden: från armaturer till föremål i hemmet
Mässing används ofta där korrosionsskydd, bearbetbarhet och utseende behövs samtidigt:
- VVS: ventiler, kopplingar, armaturer och rördelar.
- Maskinindustri: lagerkomponenter, gängade delar och precisionsdetaljer.
- El: kontaktdon och terminaler.
- Bygg: beslag, handtag och fasadkassetter av mässingsplåt.
- Musik och försvar: bleckblåsinstrument och patronhylsor.
- Inredning: ljusstakar, brickor, krukor och andra mässingsföremål.
Skillnaden mellan mässing, brons och koppar
Koppar är en ren metall med rödbrun färg. Mässing och brons är båda kopparlegeringar, men med olika huvudämne: mässing innehåller zink, brons innehåller tenn. Brons är mörkare och står emot havsvatten bättre, medan mässing är ljusare, billigare och lättare att bearbeta. Båda är hårdare än ren koppar.
Så ser du om ett föremål är av ren mässing
Det enklaste testet är en vanlig magnet. Ren mässing är inte magnetisk, så om magneten fastnar består föremålet av en annan metall, oftast stål, som pläterats med mässing. Testa på undersidan eller en dold del.
Ett pläterat föremål ska behandlas varsamt. Slipande putsmedel kan slita bort pläteringen och lämna repor eller missfärgning, så använd bara mild tvål och mjuk trasa.
Putsa och polera mässing
Så putsar du ren mässing:
- Rengör med varmt vatten och några droppar diskmedel.
- Lös missfärgning med mässingsputs eller en blandning av vinäger och salt. Syran löser upp oxidskiktet och saltet verkar milt slipande.
- Skölj och torka noga.
- Polera med en ren, torr trasa för att få tillbaka glansen.
Bakpulver blandat med vatten fungerar som en mild polerpasta. Börja alltid med att putsa en liten del av föremålet för att se hur ytan reagerar.
Sammanfattning
Mässing är en koppar–zinklegering vars egenskaper styrs av sammansättningen: mer koppar ger rödare färg och bättre korrosionsskydd, mer zink ger hårdare material, och bly ger god skärbarhet. Materialet tillverkas oftast av skrot och går att återvinna, vilket gör mässing till ett tydligt exempel på cirkulär ekonomi inom metallindustrin.
Historiskt framställdes koppar–zinklegeringar i Kina redan för mer än 4 000 år sedan. I Sverige började man tillverka mässing vid Vattholma mässingsbruk 1571.