Kraftvärme är samtidig produktion av el och värme i samma anläggning, ett kraftvärmeverk. I stället för att den värme som blir över när elektricitet produceras går förlorad, tas den vara på och skickas ut i fjärrvärmenätet. Kraftvärme stod för 9,1 procent av Sveriges elproduktion och 46,9 procent av landets fjärrvärme år 2021, enligt Ekonomifaktas sammanställning av Energimyndighetens statistik.
Så fungerar ett kraftvärmeverk: el och värme i samma process
I ett kraftvärmeverk förbränns bränsle för att hetta upp vatten till högtrycksånga. Ångan flödar genom en turbin som driver en generator, och det är där elen produceras. Den värme som finns kvar i ångan efter turbinen leds genom en värmeväxlare och ut till fjärrvärmenätet i stället för att kylas bort. Just kombinationen av el- och värmeproduktion i samma process gör att ett modernt svenskt kraftvärmeverk utnyttjar mellan 90 och 93 procent av energin i bränslet, varav 30 till 40 procentenheter blir el och resten värme. Med rökgaskondensering går verkningsgraden att öka ytterligare. Till jämförelse producerar ett rent kondenskraftverk bara el och släpper resten av energin rakt ut i omgivningen, vilket gör kraftvärme till ett av de mer resurseffektiva sätten att omvandla bränsle till nytta.
Vilka bränslen används i kraftvärme? Från skog till fjärrvärme
Ett kraftvärmeverk kan i princip drivas med vilket brännbart bränsle som helst, men bränslemixen skiljer sig kraftigt mellan Sverige och övriga Europa. I Sverige utgör biobränsle 67,5 procent av bränsletillförseln, till största del rester från skogs- och pappersindustrin som grenar, toppar, stubbar och returträ. Avfall och restprodukter från hushåll och industri står för ytterligare 18,9 procent, en form av energiåtervinning som gör att Sverige har mycket låg andel avfall som hamnar på deponi. Biobränslen och avfall räknas tillsammans som bioenergi och gör att över 90 procent av bränslet i svenska kraftvärmeverk är förnybart eller återvunnet. I övriga Europa är bilden annorlunda: där drivs många kraftvärmeverk fortfarande med naturgas eller kol, och fossila bränslen är den dominerande energibäraren i kraftvärmeproduktionen, även om andelen minskar.
Fördelar och nackdelar med kraftvärme: är det förnybar energi?
Den största fördelen är resurseffektiviteten: bränslet används två gånger, till både el och värme, i stället för att restvärmen går förlorad. Kraftvärme är också väderoberoende och planerbar, vilket gör den till ett värdefullt komplement till andra förnybara energikällor som sol- och vindkraft när det är vindstilla eller mörkt. Tillsammans med energilagring med batterier, vattenkraft och kärnkraft i Sverige räknas kraftvärme som ett av de reglerbara kraftslag som håller elsystemet i balans och är en viktig del av energisystemet. Enligt en rapport från Sveriges Ingenjörer och konsultbolaget Afry skulle utbyggd kraftvärme i en krissituation kunna täcka upp till 70 procent av elbehovet i Stockholm, 60 procent i Göteborg och 50 procent i Malmö, förutsatt tillförlitlig bränsleförsörjning.
Nackdelen är att kraftvärme kräver ett samtidigt behov av både el och värme för att bli lönsam. Fjärrvärmebehovet väntas inte öka nämnvärt framöver, samtidigt som nyare, energieffektiva byggnader drar mindre värme, vilket gör att nya investeringar riskerar att bli olönsamma om marknaden mättas. Internationellt, där möjligheten att producera el ofta bygger på fossila bränslen, bidrar kraftvärmen dessutom till betydande koldioxidutsläpp. Rapportförfattarna pekar också på att kraftvärmens nyttor, som avlastning av elnätet och lokal beredskap, i dag inte är prissatta, vilket gör de ekonomiska incitamenten för utbyggnad svaga.
Utveckling inom kraftvärme: energieffektivisering och framtida potential i Sverige
I dag finns cirka 2 800 MW installerad eleffekt i svenska kraftvärmeverk, varav ungefär 75 procent i södra Sverige. Genom att uppgradera befintliga fjärrvärmeverk med så kallade ORC-turbiner går det enligt rapporten att få fram ytterligare cirka 820 MW ny eleffekt, motsvarande knappt 30 procent mer än dagens installerade kapacitet. Investeringen uppskattas kosta 10–14 miljarder kronor, och om besluten fattas i början av 2026 skulle den nya effekten kunna vara på plats redan 2028. Samma energieffektivisering inom industrin som håller nere fjärrvärmebehovet är alltså en del av förklaringen till varför utbyggnaden går långsamt, trots att den tekniska potentialen finns.
Internationellt är kraftvärme betydligt vanligare än i Sverige: inom EU stod kraftslaget för 20,6 procent av elproduktionen 2021, och Polen är Europas största användare med 138,5 TWh el, motsvarande 77,1 procent av landets elproduktion.